Tidigare studier har visat att bristen på strukturell empowerment på vårdavdelning ofta leder till försämrad personalhälsa, sämre arbetsmiljö och mindre samarbete med kollegor samt högre grad av utmattningssymtom. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av strukturell empowerment vid en akut kirurg- och ortopedavdelning, samt att undersöka om det finns några skillnader mellan sjuksköterskors och undersköterskors skattning av strukturell empowerment. Ytterligare ett syfte var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av arbetstillfredsställelse samt att reliabilitetstesta ett instrument som mäter strukturell empowerment. Data gällande strukturell empowerment samlades in med instrumentet Condition of Work Effectiveness Questionnaire (CWEQ och CWEQ II) och data gällande arbetstillfredsställelse samlades in med en studiespecifik fråga. Femtioen enkäter delades ut, 43 personer svarade vid första mätningen och 39 personer vid andra mätningen.

Nöjesprogram har intresserat och fascinerat sina tittare så mycket att de fortsatt sändas på SVT under nästan exakt samma koncept under alla år. Programledaren har alltid en central roll i programmet och gästerna är dagsaktuella. Programledaren blir ofta väldigt folkkär och mycket populär. Från Lennart Hylands folkliga attityd till Annika Lantz?s smått virriga charm har programledarna lett oss genom åren.

Huvudsyftet med vår uppsats är att undersöka vad Hjalmar Sundéns rollteori kan bidra med i förståelsen av August Strindbergs religiösa upplevelser och erfarenheter under infernokrisen i Paris 1894-1896 (97). Materialet utgörs av Strindbergs egna så kallade självbiografiska verk Inferno, Legender och Klostret samt litteratur om Strindbergs infernokris och hans liv inklusive hans korrespondens. Metoderna vi använder är textanalys av Strindbergs litterära verk och komparativa studier av Strindbergs verk och korrespondens. Dessutom görs textstudier av material skrivet om honom. Vi tillämpar Hjalmar Sundéns rollteori för att få förståelse för de erfarenheter och upplevelser som Strindberg behandlar i sina självbiografiska verk, dramer och brev.

Antalet geografiskt spridda organisationer växer i takt med den ökande globaliseringen ochdet ligger därmed i tiden att studera fenomenet distansledarskap. Syftet med vår studie är attundersöka hur medarbetare i en organisation inom begravningsbranschen påverkas avdistansledarskap. Vi ämnar bidra till en ökad förståelse för termen strukturell distans ochgenom begreppen fysisk distans, kommunikationskanaler och mängd interaktion mellanmedarbetare och ledare förklara hur medarbetare påverkas av ett ledarskap på distans.Studien visar att medarbetares rutinmässiga arbetsuppgifter inte påverkas av en fysisktfrånvarande ledare men att behovet av en närvarande ledare varierar beroende påmedarbetares personliga arbetslivserfarenhet inom branschen. Studiens resultat visar även attkommunikation och tillgänglighet hos ledaren är nyckelfaktorer i utformningen av ettvälfungerande distansledarskap..

Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, där controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen står i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjälp av sociologisk rollteori där rollskapande och rollåterskapande är två centrala begrepp.Problem: Utifrån tidigare forskning har vi formulerat tre frågor i syfte att förstå controllerns yrkesroll utifrån ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad säger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad är controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? På vilket sätt går controllerns rollskapande att förklara med hjälp av rollteori?Metod och teori: Vi tillämpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, då vi valde att fokusera på controllern som individ. Utifrån sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att få kunskap om hur individer skapar mening i den värld de lever i. Vi använder oss av tre rollteorier av tre välkända författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska beskrivningen.

Doharundan inleddes på initiativ av EU i samband med ministerkonferensen i Doha 2001. Utvecklingen i rundan har varit begränsad, främst på grund av EU: s roll som försvare av egna intressen. Unionens roll har lett till framsteg på många områden. EU har i rollen som ledare varit pådrivande för en ny och ambitiös runda samt gång på gång förmått övriga parter att återkomma till förhandlingsbordet. Dock har ett försvar av unionens jordbrukspolitik orsakat en rollkonflikt i EU.

En central tes i de flesta teorier om det goda samhället är att alla människor skall behandlas lika. All åtskillnad mellan individer måste vara befogad och undantag från regeln att lika fall skall behandlas lika måste vara väl motiverade. Trots detta förekommer det omfattande diskriminering av såväl kvinnor som personer som ingår i etniska minoritetsgrupper. En del av denna diskriminering är strukturell och satt i system. Den kommer till olika uttryck inom olika samhällssfärer så som arbetsmarknaden, bostadsmarknaden eller rättsväsendet.

Genom att likna den rasistiska strukturen i Sverige med ett smittsamt virus belyser Jenny Karlsson ett aktuellt problem ur en alternativ synvinkel. Detta arbete handlar om att lära sig att se och förstå hur en rasistisk struktur fungerar, för att kunna bromsa rasismens spridning. För att göra detta har ämnet rasism komprimerats och förpackats i en läkemedelsförpackning. Denna förpackning beskriver vardagsrasismen som tidiga symptom och följderna av strukturell diskriminering som konsekvenser av obehandlad rasism. Genom rollen som designer kommunicerar Jenny problematiken med att näst intill ingen identifierar sig som rasist, när de flesta av oss ändå är det..

Denna uppsats handlar om gode män i Umeå som arbetar med asylsökande ensamkommande barn och de förväntningar som de har i sin yrkesroll. I denna uppsats används kvalitativa intervjuer för att få information om gode männens förväntningar och rollteorier för att förstå innebörden av dessa förväntningar. Två intervjuer gjordes och resultatet visar att gode män i Umeå har rollkonflikter mellan dem och andra aktörer, och även inom sig själva. Utifrån rollteorier uppstår vissa situationer i deras yrkesutövande som kännetecknas av rollkonflikter Detta tycks bero på en del otydliga arbetsuppgifter med också på att det kan vara svårt att skilja på gode mansrollen och en mamma/papparoll. Detta kan exempelvis visa sig i en svår situation när gode mannen dels ska stötta och hjälpa men även förhålla sig professionellt till beslutet..

Syftet med denna uppsats är att studera sektorn obetalt arbete. En stress kan  bildas av att det obetalda arbetet tar tid från andra åtaganden i livet. Lösningar som presenteras för att komma runt denna stress är ofta inriktade på individer. Då det hushållsnära obetalda arbetet oftast utförs av kvinnor och tar tid från det som annars skulle kunnat användas till förvärvsarbete skulle man kunna hävda att det råder en strukturell obalans i samhället. Här granskas om de individinriktade lösningarna för att skapa balans är med och bidrar till den strukturella obalansen.Teorin om work life balance granskas och även de förslag som teorin ger för att skapa en mer balanserad vardag.

Denna studie syftar till att undersöka hur ett barns förhållningssätt gentemot alkohol påverkas av att en eller båda föräldrarna är missbrukare. För detta ändamål användes stämplingsteori samt rollteori vid tolkning av resultatet. För att en förståelse för barnens uppväxt skall möjliggöras användes det i denna studie en kvalitativ metod. Urvalet har inriktats mot ungdomar samt unga vuxna. Vid bearbetningen av resultatet urskiljer sig ett antal teman, några av dessa är familjesituation, relationer mellan vuxna och barn, ansvar, gränser samt eget bruk av alkohol.

Syftet med den här studien är att undersöka textlämpligheten och dyslexianpassning av de texter som förekommer i svenska läroböcker i engelska A på gymnasiet. De läroböcker som undersöks är Master Plan, Straight Forward, RealTime1 och Spring Board 1. För att navigera rätt bland tidigare forskning och lärobokstexterna väljer jag att jobba utefter en frågeställning: 1. Vad kan ses som dyslexianpassning och vad är icke dyslexianpassning i läroböcker som används i engelska A? För att kunna undersöka textlämpligheten och dyslexianpassningen i lärobokstexterna användes två metoder; strukturell textanalys och innehållsanalys/läsbarhetsanalys. Resultatet av dessa analyser är bland annat att läroboken RealTime1 har stora fördelar för elever med dyslexi vad gäller textlämplighet..

Då flera tidigare rapporter slagit fast att diskriminering inom skolan återfinns såväl som i läromedel och i skolan som institution så syftar detta arbete till att analysera om även nyproducerade läromedel för grundskolan och gymnasiet, och i detta fall en kursplan från lärarutbildningen, kan sägas bidra till att upprätthålla diskriminerande strukturer. Detta arbete är framförallt inriktat på begrepp som etnocentrism och etnisk diskriminering och förekomsten av dem. Som metod används en innehållsanalys samt en syftesrelaterad analys med exponerande kritik. Arbetet visar att mycket av den kritik som lyftes mot läromedel som var producerade fram till tidigt 2000-tal även är berättigade när läromedel från 2012 analyseras. Det är framförallt närvaron av eurocentrism, strukturell rasism, och etnisk diskriminering som kan sägas skapa maktojämlikheter i läromedlen.

Syftet med denna studie var att undersöka skolår 4 elevers förståelse av likhetstecknet. Vi ville även studera hur symbolen presenteras i elevernas läroböcker och mot bakgrund av tidigare forskning diskutera hur detta kan påverka deras förståelse av begreppet. I studien använde vi oss av tre insamlingsmetoder: en kvantitativ undersökning, kvalitativa intervjuer och en textanalys av läroböcker för skolår 3 och 4. Vår undersökning visar att även om eleverna uppvisar bra förståelse av likhetstecknet när de löser uppgifter av strukturell typ, har de svårigheter med att muntligt beskriva likhetstecknets funktion. Textanalysen synliggör att andelen utsagor av operationell typ som framhävs i läroböckerna för åk 3 minskar betydligt i läroböckerna för åk 4.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns någon skillnad i ledarstilspreferens mellan kvinnor och män, och om så hur skillnaden såg ut. 101 studenter på Högskolan i Gävle deltog i studien. Deltagarna fick fylla i en enkät där de skulle skatta sin ideala ledare. Resultaten baserades på 87 av de insamlade enkäterna, 43 besvarades av män och 44 besvarades av kvinnor. Resultaten analyserades med tre separata t-test.